På denna sida sammanställs information om industriell tryckluft i allmänhet.  

En skruvkompressor består av 2 rotorer vilka skruvar fram luften mellan sig. Olja sprutas in, kyler, tätar och smörjer. Skruvkompressorer passar bäst där man använder tryckluft i stora volymer hela tiden och den skall klara att arbeta för full effekt oavbrutet utan risk för överhettning.

Men vissa fabrikat tar ut mycket stora tryckluftsvolymer ur en förhållandevis "liten" kompressor. Säljargumentet blir då att "vår 75 kW:are ger si och så många kubik". Som kund kan man då förledas tro att kompressorn bara förbrukar 75kW. emedan den verkliga förbrukningen kan vara 20-25 kW mer.
En viss överbelastning av en el-motor är helt OK då märkströmmen normalt kan överskridas med 5-10% kontinuerligt. Faktorer som påverkar är även omgivningstemperatur, hur "ren" spänningen är m.m.
Om man endast utnyttjar överlaster på 25-30% en kort stund fungerar det dock alldeles utmärkt men kompressorn är olämplig som baskompressor.

Än fler fabrikat kopplar en frekvensstyrning till en "vanlig" skruvkompressor. Dessa kompressorer kan givetvis säljas billigt.  De ger samma energibesparing men endast vid ett visst varvtal (peak). Vid andra varvtal går det åt mycket mer energi än vad en "riktig" varvtalsstyrd kompressor förbrukar. (se nedan under "Om varvtalsstyrda kompressorer")

En skruvkompressor är lagrad med kullager. Såväl axiella som radiella krafter belastar dessa. Då det finns två rotorer i skruvenheten krävs en ypperlig precision för att rotorerna inte vare sig slår i varandra eller hålrummen i skruvpaketet, även när lagrena varit med många tusen timmar.

Om Lamellkompressorer.

 


Tekniken är enkel och grundprincipen har länge nyttjats vid förflyttning/pumpning av många olika medier samt för vacum. Här finns endast EN rotor vilken är upphängd i kraftiga glidbussningar.

En lamellkompressor passar för kontinuerlig drift på samma sätt som en skruvkompressor med den skillnaden att dess livslängd är flerdubbelt längre och driftstörningarna färre. 
 Endast EN rotor, kopplad ände mot ände till motorn. Ingen växellåda eller annan "energitjyv" i form av transmission. Således arbetar kompressorn bara med motorns varvtal, 1500 rpm. eller varvtalsstyrd.

Kompressorns interntryck sprutar in olja i såväl lager som stator. Rotor och lameller praktiskt taget svävar på en oljefilm och därför inget slitage.

Lamellkompressorn separerar denna olja i två steg, först via labyrinter och sen, (liksom skruvkompressorn) i separatorn. Restinnehållet av olja i tryckluften blir på så sätt max. 3ppm. och separatorfiltrena håller vanligen 10 000 timmar.

Mattei lamellkompressorer är varvtalsstyrda eller försedda med kapacitetsreglering i 3 steg.

1: Modulerande reglering som rätt justerad verkar vid 75-100% av kompressorns kapacitet. Vid hög förbrukning dumpas alltså aldrig interntrycket, d.v.s. en del av den tryckluft som just komprimerats. I detta läge är nättrycket i det närmaste konstant.

2: Vid lägre förbrukning sker avlastning på insugssidan, precis som på en skruv-kompressor.

3: Om ingen tryckluft går åt stannar kompressorn och återstartar automatiskt när tryckluft förbrukas igen. 

En rätt justerad lamellkompressor är generellt den mest energieffektiva kompressortypen bl. a. genom dessa reglersystem.

 Om vatten i tryckluften.

I sitt eviga kretslopp har en del av luftens fuktighet tagit omvägen över ert tryckluftsnät, innan den åter når havet. Kondens i tryckluften är en vanlig orsak till driftstörningar och reparationskostnader för olika phneumatiska verktyg och apparater. Därför torkas tryckluften i olika grad, beroende på vad den används till och i vilken miljö.

Atmosfären består av 21%syre, 78% kväve och resten är andra gaser och föroreningar. Där ibland vattenånga. Den maximala mängd vattenånga som luft kan bära bestäms av temperaturen.

Vid 40 C^o kan luften innehålla Max. 51.19 g./M³, 
vid 20 C^o 17.30 g.
och vid 2 C^o 5,559 g. vatten /M³ atmosfärsluft.

För att producera 1 kubikmeter tryckluft med trycket 7 bar, åtgår 8 M³ atmosfärsluft. Därför blir det vid viss väderlek stora volymer vatten som passerar kompressorn. När så tryckluften svalnar och senare tillåts expandera igen utfälls stora mängder fritt vatten.

Nu är det bara att multiplicera och summera var all kondens kommer ifrån! Endast den vattenånga som redan i tryckluftsystemet blivit vatten går att få bort med vattenavskiljare eller filter.

Det vanligaste sättet att få bort kondensvattnet i industrimiljö är att kyla tryckluften till 2-5 C^o i en Kyltork. Används tryckluften i kyla utomhus används Adsorptionstork. Se vidare länk i Trycklufttorkar, filter till ULTRAFILTER´s hemsida.

Om Serviceavtal. 

Om ett serviceavtal är rätt för ER beror på hur er egen organisation ser ut.

Inget serviceavtal i världen utgör garanti för att ett stillestånd aldrig inträffar.
Ingen servicetekniker kan förutse allt som kan hända.

Vidare beror det på hur serviceavtalet ser ut och vad ni har för maskinpark.

Min uppfattning är att de flesta serviceavtal är onödigt dyra och fyller en ringa funktion.
En bra hjälpreda i kompressorrummet är en väl ifylld Driftjournal i klartext över varje kompressor.
En daglig tillsyn skall ändå ske (enligt alla instruktionsböcker) men är framför allt mer tillförlitlig än ett dyrt serviceavtal, vilket ibland invaggar kunden i en falsk säkerhet.

 Om varvtalsstyrda kompressorer.

Som ovan nämts kan dessa under vissa förutsättningar spara mycket energi. Vi är ändå bundna av naturlagarna vilka säger att "så mycket energi som vi matar in i ena änden av en maskin, så mycket får vi ut i en eller annan form."

Endast ett fåtal kompressorfabrikat, varav Gardner Denver är ett, använder skruvpaket och övriga komponenter konstruerade för både höga och låga varvtal. Övriga tar omåttliga mängder energi utom vid sin "peak" som brukar ligga vid 70% av kompressorns kapacitet. Då dessa inte har några utvecklingskostnader kan de givetvis säljas billigare.

Vid jämförelse av 3 vanliga fabrikat (varav Gardner Denver är ett) av "riktiga" varvtalsstyrda skruvkompressorer kan vi se att naturlagarna fortfarande härskar. Deras energikurvor är i många fall identiska och ligger på c:a 7 kW/M³. vid toppbelastning. 

Lägger man en kurva från Mattei lamellkompressorer "över" dessa kurvor så ligger den lika eller något bättre.

Var sparas då energin?
Ett exempel från en nyligen avslutad projektering:

Motorns märkeffekt är 30kW.
Överlast vid max. uttag är 20% vilket är OK en kortare period och rimlig omgivningstemperatur.
Maximal kapacitet på kompressorn är då c:a 5,2M³/min. enligt ovan nämnda naturlagar.

Vid uttag av 2M³ tryckluft tar en kompressor med fast varvtal c:a 25kW. alltså 12,5kW/M³ alstrad tryckluft.

En "riktig" varvtalsstyrd skruv- eller lamell-kompressor tar c:a 15kW vid samma tryckluftuttag d.v.s. c:a 7,5kW/M³ alstrad tryckluft!

Summa summarium, det är inte helt lätt att avgöra om det mest energieffektiva är att ha 2-3 kompressorer eller att köpa en varvtalsstyrd. Ännu mindre enär det framtida tryckluftsbehovet är okänt. Vi har en del exempel då en eller flera kompressorer med fast varvtal kompletteras med en varvtalsstyrd. 

Proffessionellt och sig emellan rätt justerade ger en sådan anläggning optimal totalekonomi.